Historik

Arbetszonernas historik


DYNAMIC SPACE grundtanke är inte något nytt!
Redan på 18- och 1900-talet gjordes forskningar om kök och idéer förverkligades. DYNAMIC SPACE bygger vidare på många av dessa gamla rön och anpassar dem till dagens kök.

Arbetshöjd
Grundtanken att sätta köksanvändaren i centrum kom till redan 1850 genom en undersökning av det amerikanska jordbruksdepartimentet. Att anpassa arbetshöjden efter individen underlättade för alla de som fått ryggproblem på grund av fel arbetsställning.

mer om flödesstudien
Flödesstudie
Redan 1922 gjorde Christine Fredericks i USA en sorts flödesstudie som undersökte avstånd och förflyttningar i kök som var riktigt och felaktigt planerade. Resultatet visade klart och tydligt att man kunde spara möda och tid genom att planera placeringen av kökets utrustning och möbler. 

Frankfurt-köket
Arkitekten Margarete Schütte-Lihotzky i Wien utvecklade 1926 konceptet Frankfurt-köket. I samarbete med arkitekten Ernst May och staden Frankfurt am Main uppkom ett modernt bostadsprogram för att öka standarden på bostäderna.
Arbetet var inspirerat av den dåtida så kallade Taylorismen, som gick ut på att effektivisera arbetsprocesser inom industrin. Avstånd och förflyttningar vid köksarbete mättes med måttband och stoppur, resultaten analyserades och användes i kökskonceptet. De arbetsbesparande köken byggdes in i över 10 000 lägenheter.
Köksmodellen etablerades efter andra världskriget som standard i Europa och USA. Frankfurt-köket kan ses som en prototyp till dagens standardiserade köksdesign.

De grundläggande idéerna var
  • optimerade arbetsflöden
  • kortare avstånd
  • maximalt med förvaringsutrymme på minsta möjliga yta (även väggen ovanför dörren utnyttjades) organiseringsmöjligheter (besticksinsatser, förvaring av torrvaror, diskställ m m)
  • nödvändiga köksattiraljer på rätt plats
  • genomtänkta detaljer (lutning på diskbänken så att vatten kan rinna ner i diskhon, avrinningsbalja i grytskåpet, ventilationsspringor, skafferi med luftventil m m)

Planering av förvaringsutrymmen
Arkitekten Adolf Schneck försökte redan 1927 designa ett kök där alla nödvändiga köksattiraljer skulle få plats. Hans idéer om förvaringsutrymmen ledde till en lista över de köksattiraljer som bör finnas i ett mindre hushåll och det blev början till att kökens design började planeras.

Arbetstriangel
På 50-talet utvecklade Cornell University i USA (Ithaca) den så kallade arbetstriangeln. Det är en modell för att få ett effektivt arbetsflöde mellan kökets huvudsakliga arbetsplatser speceriförvaring, matberedning med diskho och spis.

Köksanvändaren i mittpunkten
En riktigt planerad arbetstriangel - medsols för högerhänta och motsols för vänsterhänta - visar att man ska utgå från användaren av köket vid planeringen av ett kök.

Dessutom...
För 30 år sedan gjordes en flödesstudie av intresseföreningen "Die Moderne Küche" (AMK). Den resulterade i att man började lägga stor vikt vid ergonomiska arbetsflöden i ett kök.

En ergonomistudie som gjordes av AMK 1991 gav nya kunskaper om ergonomi i köket, kökszoner, arbetsbänken och diskbänken. Ergonomistudien höjde standardutrustningen i köken då fördelarna med helutdrag gentemot delutdrag påvisades. Det resulterade i att man mer och mer började använda lådor och skåputdrag i bänkskåpen istället för luckor med fasta hyllplan.